Tankar

Ibland fungerar bloggen som en dagbok där man kan skriva av sig. Jag tänker inte alltid på att det är andra som sitter och läser allt man skriver och tar åt sig eller blir inspirerade.

Idag en är en sån dag (natt). Då jag vill skriva av mig. Kring tankar och funderingar. Ända sen studenten har jag och många vänner haft ångest och tankar kring vad man ska göra, vad man vill göra, när man ska göra det, är det rätt tid nu? Vill jag det här. Det är så mycket tankar som går runt i huvudet. Vissa har familjer de inte vill åka ifrån, vissa har syskon de inte vill lämna och vissa är med en partner de inte vill mista eller åka ifrån en längre tid. Jag är väldigt förvirrad över vad jag vill göra. Jag hade en plan i huvudet precis innan studenten, prio 1: skaffa jobb, prio 2: boka en backpacker resa, prio 3: söka in för att börja plugga.

Men nu sisådär ett år senare står jag här och vet fortfarande inte. Jag har jobbat, det har jag gjort. Jag är inte så säker på om jag vill plugga eller resa. Jag har så höga krav på mig själv innan jag gör något att jag känner mig för kass för att ens försöka, jag är rädd för att ens försöka söka in till skolan jag vill plugga på för jag känner mig inte tillräckligt bra eller kreativ, jag tänker alltid att det finns andra som är bättre än mig. Och så är det, det kommer det alltid att göra. Man måste bara våga ta steget, men hur vågar man ta det där stora steget? Jag är stolt över mina vänner som tagit det, som är iväg på olika äventyr. Men jag är så rädd för att det ska bli fel.

Jag tänker varje kväll på vad som är det bästa. Jag är rädd för att lämna de nära och kära. Jag känner mycket trygghet i flera här hemma, men en dag så kanske de också lämnar för annat. Jag är väldigt sällskapssjuk och ogillar att va ensam, därför tror jag att allt utanför lilla Borås som skiljer sig från här, det skrämmer mig.

Ibland känner jag även att man måste misslyckas för att lyckas, ibland gör man fel men då kan man bara göra rätt nästa gång. Och så får man göra några gånger tills man kommer på det rätta kanske.

Jag har mycket ångest och tankar kring familj och vänner också. Ibland känner jag bara för att vara ensam, samtidigt som jag vill spendera all tid åt dem. För man vet aldrig, ibland är det försent och då ångrar man sig enormt. Det är då det är försent för att ställa saker till rätta igen. På mitt rum har jag en bild med ett citat "don't leave important words unsaid" och så är det. Säg det ni vill säga till de ni älskar, ta inte varann för givet, var ärliga och ställ upp för varann. Ibland får jag tänka till lite extra också för det är lätt att glömma sånt, sånna små saker som betyder mycket i längden.

Jag fastnar ofta för mycket quotes, men det är nog för att man känner igen sig. Egentligen så borde man inte fundera så mycket på tänk om eller jag skulle gjort såhär, det kommer äta upp ens hjärna. Allt blir ju okej i slutändan, när det gäller ALLT, känns det inte okej, då är det inte slutet.

Har ni tips och egna tankar så kommentera och dela med er!

Xx Filippa

  • Nära Borås

Gillar

Kommentarer

Instagram @filippalindaau

  • Bloglovin
  • Facebook
  • Instagram
  • Nouw